Intro

1. Förklara att för att förstå och reagera på fördomsfulla och diskriminerande påståenden måste vi se på underliggande orsaker, till exempel den historiska betydelsen eller kopplingar till andra problem.
2. Visa ”problemträdet” och berätta för eleverna att de ska jobba i grupper för att identifiera några av bakgrunderna, orsakerna och förhistorierna som leder till fördomar (”rötterna”). Och att de ska identifiera verkningarna och konsekvenserna av fördomar (”grenarna”). Du kan använda ett exempel för att illustrera detta i detalj.
3. För ”rötterna”: här utforskas svar på frågan ”varför händer detta?”
   för ”grenarna”: här utforskas svar på frågan ”vad som kan hända till följd av fördomsfulla påståenden?”.

Ladda ner uppgitsarket här

Huvuddel

1. Dela in eleverna i grupper och ge arbetsarket med trädet till varje grupp.
   Välj ett påstående från listan nedan eller ett eget exempel och be eleverna att skriva texten i fältet som utgörs av trädets ”stam”.
2. Be därefter eleverna att fylla i så många ”grenar” och ”rötter” de kan. Om de hittar fler ”rötter” eller ”grenar” än det finns fält på arket kan de låta trädet växa genom att rita fler fält. De ska föreställa sig att påståendet har lagts ut på nätet eller att någon till exempel har sagt det i klassrummet, på rasten eller i något annat sammanhang.
3. Ge grupperna ca 15 minuter för att göra klart sitt träd.

Följande exempel på fördomsfulla påståenden kan användas i övningen. Exemplen har olika ”allvarsgrad” och kan därmed bidra till reflektion kring vidden av det vi säger utan att vara medvetna om det.

1. Idrottslärare: ”Sisten är en jude”
2. Facebook: ”Romer måste börja jobba. Jävla snyltare.”
3. Politiker: ”Samhället behöver kvinnor som sköter hem och familj.”
4. Kommentarsfält på nätet: ”Muslimer är terrorister!”
5. Tv-kommentar: ”Det är den tyska fotbollsmaskinen igen.”
6. På bussen: ”Ungdomar är lata och egoistiska.”
7. På kaféet: ”Norrbaggar är korkade.”
8. Kommentar i tidning: ”Sverige är inget socialkontor för resten av världen.”

Avslutning

1. Om eleverna har missat viktiga orsaker eller verkningar kan det vara bra att diskutera dem gemensamt.
2. Lyft ut några av rötterna och idémyllra kring sätt att hantera dem. Om eleverna till exempel har identifierat ”okunskap” som en underliggande orsak, kan man ställa frågan hur detta problem kan lösas.
3. Eleverna kan gå runt och se på de andra gruppernas träd. Noterar de några intressanta skillnader mellan träden?

Som sammanfattning kan följande fråga diskuteras:

• Hur lätt var det att hitta rötterna? Berätta om eventuella problem eller diskussioner inom grupperna.
• Tror ni att kunskap om orsakerna och verkningarna av fördomar hjälper en att reagera när man möter sådana påståenden eller att motarbeta dem?

 

Uppgiften är en bearbetning av ett undervisningsupplägg hämtat från Keen, Ellie/ Georgescu, Mara, Europarådet/ Det Europeiske Wergelandsenteret (2014). Bookmarks – en handbok för förebyggande av hatprat på nätet genom deklaration för mänskliga rättigheter. Oslo.