Svenskhet i flertal

  • MÅL:

    Bidra till ökad reflektion och ömsesidig förståelse av olika perspektiv på det att vara svensk.

  • TID:

    90 min

  • UTRUSTNING:

    Post-it-lappar, pennor, en bit snöre, färgutskrift av ”Dimensioner”, uppklippt och sorterat i högar efter färg. Utskrift av ”Dilemman”.

  • KOMPETENSMÅL:

Del 1: Är du svensk?

Tid: ca 30 min.

Eleverna sitter var för sig och besvarar följande fråga med ett antal ledord:

  • Skulle du säga att du är svensk? Motivera.
  • Är detta viktigt för dig?
  • När är det viktigt för dig (platser, sammanhang, händelser, tidpunkt)?

Sedan sätter sig eleverna i grupper om sju och delar svar och motiveringar. När alla har delat med sig av svaren och motiveringarna, diskuterar gruppen följande:

  • Var det några olikheter eller likheter i motiveringarna?
  • Vem är det som bestämmer om man är eller kan bli svensk?

Del 2: Dimensioner av svenskhet

Tid: ca 30 min.

Dela ut snören till vare grupp och be dem lägga det i en cirkel. (Denna cirkel symboliserar ”gränser” och bör – i linje med uppgiftens syfte – inte vara någon ”perfekt cirkel” utan snarare en ”gräns” som är lite ojämn med lite ”vinklar och vrår” och några ställen där det finns en öppning under.)

Dela ut lappar med ”Dimensioner i svenskhet” (sorterat i högar efter färg). Förklara att det som står på dessa är korta ledord för saker som kan ha något med det att vara svensk att göra. Om de faktiskt har något med svenskhet att göra eller inte är det ingen som har facit på.

Som grupp ska de nu försöka komma överens om vad det är som är viktigt för att vara svensk.
•    Centrum av cirkeln: viktigt för att vara svensk;
•    Längre ut: mindre viktigt för det att vara svensk, men fortsatt möjligt att vara svensk;
•    Utanför cirkeln: omöjligt att vara svensk; ev. helt irrelevant för frågan om svenskhet.

En elev i taget placerar alla kort från samma färg och motiverar valet. Därefter diskuterar gruppen sig fram till enighet runt placeringen – eller en kompromiss – med betoning på att få fram bakgrunden till olika syn på saken. Vissa av korten har ord som kan verka svåra eller oklara – detta är ofta för att de är oklara! Låt eleverna så långt som möjligt diskutera sig fram till sin tolkning av orden.

Del 3: Reaktioner – Att leva tillsammans

Tid: ca 30 min
Dela ut dokumentet ”Dilemman” till varje grupp. Be dem läsa igenom texten och välja varsitt dilemma som de vill diskutera. Gå bordet runt och lyssna till vad eleverna tycker är bra eller riktiga avvägningar, argument eller lösningar för problemställningen. Eleverna kan sedan diskutera andra dilemman om det finns tid för det. Alternativt kan läraren välja ut dilemman i förväg.

Del 4: Avslutning

Tid: ca 10 min
Diskutera med gruppen:
•    Hur skulle du sammanfatta diskussionen vi har haft nu?
•    Vilken är den viktigaste poängen du tar med dig från samtalet?
•    Hur har du upplevt att diskutera detta tema?

För att kunna nå målet att ha bidragit till ökad reflektion och ömsesidig förståelse av olika perspektiv är det viktigt att lämna utrymme för den oenighet – eller osäkerhet – om vad det vill säga att vara svensk – eller vad det borde säga att vara svensk, som kanske finns bland eleverna efter övningen.

Del 5: Efterarbete (kan även göras som förarbete)

Skriv en text där du förmedlar egna tankar om vad det vill säga att vara svensk idag.
Utgå från dina egna erfarenheter och från frågorna nedan:

  • Vem är svensk – och vem är inte svensk?
  • Kan man bli svensk?
  • Finns det i dina ögon något samband mellan utseende och svenskhet?
  • Finns det något samband mellan tro och livsåskådning och att vara svensk?

 

Detta diskussionsupplägg utarbetades som datainsamlingsverktyg för forskningsprojektet ”Negotiating the nation: Implications of ethnic and religious diversity for national identity”, (2013–2017), finansierat av Norges Forskningsråd (www.prio.org/nation). Upplägget bestod av textskrivning (individuellt) och diskussion (grupp) och genomfördes hösten 2015 med nästan 300 elever, på 6 gymnasieskolor på olika platser i landet. Resultaten har summerats i ett policybrief på fyra sidor: ”Norskhet i flertall’”som kan laddas ner här.